☼

Mår så dåligt nu att jag vill ge upp mitt liv. Snälla ta mitt liv? Jag är instängd och kan inte ta mig ut, jag ligger och ruttnar, väntar på förändring. Först kunde jag se det som något komiskt men så fort jag ser mig själv i spegeln bryter jag ihop.
Jag vill bara bli frisk, snabbt. Det känns som det aldrig kommer gå över, hur fan går det till? Det känns så långt bort. Människor som säger att de bryr sig har plötsligt glömt, det är nu jag behöver någon. Orkar inte leva mera och det låter så överdrivet, men jag vill bara ge upp.
Allt jag önskade mig av de jag håller närmast hjärtat var ett "hur mår du?", "vill du ses" eller "behöver du någonting?"
Vad som helst. Ett litet sms. Nu är det försent. Man kan inte komma i efterhand med en ursäkt eller vilja bry sig nu. Hatar mitt liv, hatar mitt ansikte, hatar mänskligheten i allmänhet och hatar människor som låtsas finnas. Så när ni mår dåligt, ska jag försöka minnas, hur ni inte fanns där för mig. Dra åt helvete