☼

Jag har två storasystrar, Rya och Tova heter dom! Rya är 22 och Tova är 24. Vi är halvsyskon på min pappas sida. Eftersom dom bott med min pappa hela livet och inte jag så känner vi inte varandra som riktiga syskon gör. Jag tror jag träffat dom kanske högst 4 gångeri mitt liv men när vi väl ses så är det inte jobbigt eller pinsam stämmnig och det känns inte jobbigt att prata med dom eller så, mest sorgligt för att vi inte känner varandra bättre. Jag skulle älska Dessutom så visste inte Rya om att jag ens fanns fören hon blev 15.
De är ju genetiskt sett mina syskon men jag ser dom inte direkt som det. Ibland kan jag bli så himla ledsen/ smått avundsjuk när jag tänker på hur fin relation mina kompisar har med sina syskon och jag aldrig fått eller kommer få det. Jag vill också ha ett syskon, som jag kan hata och älska samtidigt.
Någon som jag ser som min egen syster och ALLTID har gjort, är min kusin izabella. Jag är närmare henne än någon annan i våran familj och släkt utom min mamma då. Jag kan bråka med henne och sen bli vän med henne 10 minuter senare. Det är så svårt att förklara hur det är liksom, jag vet vä inte hur en "normal" syskonrelation är, men för mig är normal = bella. Kommer alltid back her up